En gammal bil berättar
Min kära bror skrev en uppsats idag "En gammal bil berättar". Hahaaa, jag skratta rumppan av mej. Här skall ni få ett litet smakprov av den fina sagan:
"Sista slutligen frammr nu var det bara några kilometer kvar till mitt nya hem, där jag skulle bli bättre än bäst. När jag rullade in i det fina stora garaget stoddär flere män i vita overaller, som väntade på att få ge mig ett nytt hjärta och ett vackert yttre. Dagarna gick och äntligen kom den dagen jag hade väntat på i en evighet, jag var färdig att börja ett nytt liv, jag kände mig ung, snygg och färdig för att möta världen.
Den stora dagen var här, idag skulle jag till en stor bil utsällning. Där stod jag under tyget, hörde musiken och känder värmen av strålkastarna som var vända mot mig.
Med spänning väntade jag på stunden då tyget skulle glida av mig. Nu hände det, tyget gled av och jag njöt av all beundran jag fick där jag stod under ala kamerablixtrar, jag kände mig som bilarnas kung där jag stod med mitt skinande yttre och mina glansiga hjul.
Nu har åren gått och jag är pensionär, jag bor i ett garage med andra pensionerade vänner, hos den goda mannen som räddade mig för många år sedan. Jag är fortfarande skinande vacker och mår bra. Jag är ju bilarnas kung!
-Car-Lucas Maximilian Voldemar Lillja, 14 år.
//Lillja
"Sista slutligen frammr nu var det bara några kilometer kvar till mitt nya hem, där jag skulle bli bättre än bäst. När jag rullade in i det fina stora garaget stoddär flere män i vita overaller, som väntade på att få ge mig ett nytt hjärta och ett vackert yttre. Dagarna gick och äntligen kom den dagen jag hade väntat på i en evighet, jag var färdig att börja ett nytt liv, jag kände mig ung, snygg och färdig för att möta världen.
Den stora dagen var här, idag skulle jag till en stor bil utsällning. Där stod jag under tyget, hörde musiken och känder värmen av strålkastarna som var vända mot mig.
Med spänning väntade jag på stunden då tyget skulle glida av mig. Nu hände det, tyget gled av och jag njöt av all beundran jag fick där jag stod under ala kamerablixtrar, jag kände mig som bilarnas kung där jag stod med mitt skinande yttre och mina glansiga hjul.
Nu har åren gått och jag är pensionär, jag bor i ett garage med andra pensionerade vänner, hos den goda mannen som räddade mig för många år sedan. Jag är fortfarande skinande vacker och mår bra. Jag är ju bilarnas kung!
-Car-Lucas Maximilian Voldemar Lillja, 14 år.
//Lillja
Kommentarer
Trackback
